sömnbrist

Sömnbrist – vilka sjukdomar kan det leda till?

Att för lite sömn inte är bra för hälsan har du säkert hört många gånger förut men idag är det dags att bryta ner det där lite. För hur farligt kan sömnbrist egentligen vara och vilka sjukdomar kan det leda till?

I dagens högpresterande och minutiöst schemalagda samhälle kan sömn kännas som en lyxvara men i själva verket är det en nödvändighet och något som alla borde prioritera. För sömn är ju, trots allt, avgörande för vår hälsa och vårt övergripande välbefinnande. Den återställer kroppen, reparerar celler och laddar hjärnan. Att sova för lite är dock inte ovanligt och även om vi successivt ser en trend som säger att sömn är viktigt, något värt att satsa på och vara stolt över så har vi en bit kvar. Att skryta om hur lite man sovit, hur man kanske prioriterar jobbet före sömn är fortfarande vanligt och inger en viss respekt. Att skryta om hur mycket man sovit kan däremot fortfarande anses tabu och något som endast en latmask gör. Men hur kommer det sig att ingen ifrågasätter att ett spädbarn sover sig igenom större delen av dygnet? ”-För det ska dem!” Ja, precis så är det men uppfattningen om hur vårt sömnbehov ser ut när vi blir äldre tenderar att försvinna. Det må, förvisso, finnas studier som visar att sömnbehovet är individuellt och ändras i takt med åldern men sömnexperter rekommenderar en frisk, vuxen person att sova 7-9 timmars sömn per natt. Man har också kunnat klargöra att mindre än 5 timmars sömn inte är bra – faktiskt rentav skadligt. Otillräcklig sömn har inte endast kopplats till bilkrascher, dålig arbetsprestation och humörsvängningar utan sömnbrist ökar även risken för hjärt- & kärlsjukdomar, diabetes, fetma, psykisk ohälsa, cancer och Alzheimers. Nu är det dags att förstå varför, för hur ser kopplingen till sömn egentligen ut?

IMMUNSYSTEMET

Medan du sover producerar ditt immunsystem skyddande och infektionshämmande ämnen i kroppen, såsom cytokiner. Denna delen av cytokiner är en grupp proteiner och peptider vars funktion är att bära kemiska signaler i din kropp och bidra till ditt immunsystem. De fungerar, i korta drag, som en sköld som hjälper dig att bekämpa olika virus och bakterier men de hjälper dig även att sova vilket ger immunsystemet mer energi och kraft att fortsätta försvarar sig mot sjukdomar. Sömn är alltså oerhört kraftfullt och kanske känner du till exempel igen dig i att bara vilja sova när du fått influensa? Att sova sig frisk är en instinkt och en effektiv sådan. När du blir sjuk stimulerar immunsystemet aktivt sömnsystemet vilket kräver mer sömn för att bygga upp ett starkt försvar mot sjukdomarna. Viktigt att notera här är att det endast krävs en natt av dålig eller för lite sömn för att din motståndskraft för sjukdomar ska påverkas avsevärt. Så, om du är trött är det alltså mer sannolikt att du exempelvis blir förkyld. Men, som du säkert förstår, betyder detta att dörren för andra sjukdomar också öppnas lättare.

CANCER

Studier visar att brist på sömn påverkar de immunceller i kroppen som dagligen finns där för att bekämpa främmande och farliga element, däribland cancerceller. Dessa immunceller skyddar dig och punkterar det maligna med ett protein och därav vill du såklart ha en stor uppsättning av dem i din kropp. Men detta är tyvärr något som sömnbrist sätter stopp för och en studie utförd av Dr.  Michael Irwin på University of California, Los Angeles visar att efter endast en natt utan tillräcklig sömn (4-5 timmar) minskar dessa immunceller med hela 70 %. Den siffran tål att tänkas på. När man studerat vanliga sjukdomar och epidemier har man också kunnat klargöra att vår dygnsrytm, den cirkadiska tiden är vital för vår hälsa. Så pass viktig att rapporter visat att nattskiftsarbetare, som alltså inte förhåller sig till den cirkadiska tiden, har ökad risk för att utveckla olika former utav cancersorter. År 2007 klassificerade till och med World Health Organization (WHO) nattskift som sannolikt cancerframkallande av just den anledningen.

ALZHEIMERS SJUKDOM

Sömn är en återställare och ett hjälpmedel för vår förmåga att skapa nya minnen och vår förmåga att lära oss nya saker. Om du systematiskt sovit lite under din vuxna levnadstid finns det tyvärr forskning som visar att din risk för att utveckla Alzheimers sjukdom ökar. Att sammanfatta orsakerna till detta är något komplext men kort sagt skulle man kunna säga att det handlar om att toxinproteinet amyloid lagras i hjärnan hos dem som lider av sjukdomen, ett protein som i sin tur dödar de omgivande cellerna. Detta kan ses som en typ av avlagring på hjärnan. En avlagring som en tillräckligt lång och god natts sömn effektivt rengör men som här alltså uteblivit. Och vad som då sker vid Alzheimers sjukdom blir som en ond cirkel. Sömnbristen hos personen i fråga skapar avlagringar i hjärnan, och då i särklass i den region som styr vår djupsömn. Sedan attackeras denna region och bryts ner mer och mer. Den förlust av djupsömn som då uppstår gör sedermera att vår förmåga att under natten försöka eliminera dessa attacker från hjärnan försämras och ju mer amyloid som bildas desto mindre djupsömn lämnas du med. Som sagt, en ond cirkel.

FETMA OCH TYP-2 DIABETES

Övervikt och fetma ökar idag dramatiskt runt om i världen och man räknar att drygt 100 miljoner människor är i behov av medicinsik hjälp mot sin övervikt eller fetma. WHO har också konstaterat att infektionssjukdomar som under flera decennier skördat flest dödsoffer globalt sett nu istället ersatts av sjukdomar relaterade till fetma. Så, vilken roll har sömnen i allt detta? Jo, sömn påverkar nämligen nivåerna av hormonerna leptin och ghrelin i kroppen, det vill säga de hormoner som har som uppgift att kontrollera mättnad och hungerskänslor. Leptinet utsöndras och berättar för din hjärna när du ätit tillräckligt och du känner dig mätt. Lider du dock av sömnbrist rubbas denna signal, leptinet minskar och istället höjs ghrelinet, vilket är den hormon som stimulerar din aptit. Så, eftersom leptinet inte kan utföra sitt jobb och ghrenlinet ökat leder det till att du, helt enkelt, äter mer. Studier visar också att suget efter energirik mat, så som fet mat och mycket socker ökar i samband med att sömnen (och hormonerna) rubbas. Sömnbrist under en längre tid gör också att produktionen av stresshormonet kortisol ökar och detta påverkar bland annat lagring av bukfett. Om du inte sover som du ska uppmanas dessutom din kropp att automatiskt släppa ut högre nivåer utav insulin efter att du har ätit. Insulinet kontrollerar din blodsockernivå och högre insulinnivåer främjar även fettlagring men framförallt ökar det risken för typ 2-diabetes. Faktum är att redan efter en natts dålig sömn kan kroppen indikera att den har insulinresistens, det vill säga ett första tecken på typ 2-diabetes. Även det är något att fundera kring.

HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR

En bra kost och regelbunden motion i all ära men glöm inte att sömn är väldigt viktigt för ett hälsosamt hjärta och att den påverkar ditt kardiovaskulära system och de processer som håller ditt hjärta och dina blodkärl sunda. Allt hör verkligen samman och om du läst ovan är det inte svårt att förstå att sömnen är bidragande faktor till att reglera blodsocker, blodtryck och dina inflammationsnivåer i kroppen. Eftersom du under sömnen återställer och reparerar celler påverkar det även din förmåga att läka och reparera dina blodkärl och i förlängningen ditt hjärta. Flertalet forskningsstudier visar att människor som lider av sömnbrist i högre risk också drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar och detta oavsett vikt, ålder, motion eller rökning. Utan långa och djupa viloperioder aktiveras vissa kemikalier och hormoner som hindrar kroppen att uppnå längre stunder då hjärtfrekvensen och blodtrycket sänks och störningarna rubbar våra biologiska processer. För lite sömn gör också att våra cellers förmåga att ta upp glukos blir sämre och därav stannar det istället kvar i blodet. Detta är något som på längre sikt kan skada dina artärer och öka risken för hjärt-och kärlsjukdomar.

PSYKISK OHÄLSA

”Sov på saken – det kommer kännas bättre imorgon” har du kanske hört? Ja, det ligger något väldigt klokt i just det där eftersom sömnen har en god effekt på vår mentala hälsa. Depression är idag en av de vanligaste psykiska sjukdomarna men vad få människor vet är att depression och sömnproblem ofta går hand i hand. Somliga med depression sover mer än normalt, det vill säga mer än 9 timmar, och lider av hypersomnia. I den andra änden av spektrat finner vi dem som lider av sömnbrist och forskning tyder på att dessa personer löper 10 gånger så stor risk att drabbas av klinisk depression. Varför? Jo, eftersom hjärnan inte tillåts att återhämta sig och bearbeta intryck från dagen påverkas sedan vårt humör efterföljande dag och i förlängningen i största allmänhet. När hjärnforskaren och sömnspecialisten Matthew Walker utförde scanningar på hjärnan i en studie med människor som led av sömnbrist kom han fram till att det skett en förstärkning om 60 % på amygdalan i deras hjärnor. Amygdalan är en bilateral struktur i hjärnan som utgör en del av limbiska systemet och tros ha en viktig funktion i hjärnans emotionella nätverk. Den styr alltså uppkomsten av såväl positiva som negativa känslor hos dig och styr således eventuell ilska och raseriutbrott. I studier har man kunnat se en koppling mellan sömnbrist och aggression och mobbing bland barn, en koppling mellan sömnbrist och självmordstankar bland ungdomar och att det även är associerat med återfall bland missbrukare. Och medan det inom psykiatrin ofta heter att psykiska störningar orsakar sömnstörningar så menar Walker att det kan gå på andra hållet också och man har kunnat se att sömnrestriktion kan förbättra hälsan hos, till exempel, de med bipolär sjukdom.


Denna blogg drivs av Learning to Sleep som hjälper människor med sömnproblem genom kliniskt beprövade behandlingsprogram via webb- och mobillösningar. Vår behandling bygger på den senaste forskningen och vi är idag ett av Sveriges ledande digitala hälsoföretag.
Har du sömnproblem? Boka tid idag för medicinisk bedömning