Så styr tarmfloran din sömn  - Ett inlägg av Learning to Sleep

Så styr tarmfloran din sömn 

Visste du att välfungerande tarmar är en förutsättning för en god natts sömn? Tro det eller ej men det som pågår i din mage just nu kommer också spela en stor roll för hur väl du kommer kunna sova inatt.

När man räknat alla får och testat alla knep man någonsin fått tips om men ändå ligger där sömnlös i sängen är det lätt att känna hur frustrationen kommer krypandes. Och detta är inte ovanligt. Nästan 20 % av världens befolkning lider idag av sömnproblem och spenderar sina nätter vridandes och vändandes i hopp om att få sova – men hur gärna de än vill så kan dem inte.
Idag finns det mycket hjälp att få med sina sömnproblem men kanske är du en av dem som bör börja med att titta på hur din mage mår? Hur står det till med din tarmflora egentligen?

Tarmarnas funktion

Förr trodde man att tarmarna endast var till för att reglera vår matsmältning men efter mycket forskning och studier har det visat sig att tarmarna har en mycket större och viktigare funktion än så. För kanske tänker man inte på att våra tarmar påverkar vår hjärna och att hjärnan, i sin tur, är en stor, bidragande faktor till hur väl vi sover. Våra tarmar har nämligen en stor inverkan på många neurologiska funktioner och i själva verket innehåller dem så mycket neuralvävnad att man till och med kallar dem ”den andra hjärnan” ibland. Dessutom är det våra tarmar som har hand om 30 olika typer av neurotransmittorer och tarmkanalen innehåller 100 miljoner neuroner, vilket är mer än den mängd som finns i ryggmärgen. Det är också här som 95% av vårt serotonin produceras. 

Så påverkar serotonin din sömn

Serotonin är i folkmun mer känt som ”lyckohormonet” eftersom det är den neurotransmittor som påverkar många funktioner i vår kropp. Det har, bland annat, en kraftfull effekt på vårt humör och kognitiva funktion och spelar även en mycket viktig roll för att reglera vår kroppsklocka och våra sömncykler. Men kroppen producerar inte, per automatik, den perfekta mängden serotonin varje dag utan hur mycket som produceras påverkas av en rad faktorer så som mängden naturligt ljus, vår kost och hur mycket motion vi får. Och mängden serotonin har, i sin tur, en verklig inverkan på vår sömn. För medan många känner till att melatonin är sömnhormonet som gör oss trötta så är det få som vet att serotonin föregångaren som krävs för att melatoninet ska skapas. 
Våra tarmar innehåller över 400 gånger mer melatonin än epifysen vilket annars är en viktig körtel för vårt välmående och hormonbalansering och den körtel som producerar melatonin. Men forskning har visat att tarmprodutkionen av melatonin förblir stabil, även efter att man opererat bort epifysen – vilket är ett tydligt tecken på tarmarnas grundläggande och autonoma funktion de spelar för kroppens sömn- och vakenhetsrytm. 

Hur fungerar sömn?

Vår sömn baseras till stor del av vår cirkadiska rytm, vilken i, stort sett, styrs av specifika nerver inom hjärnans hypotalamus. Detta är ett konstant, dygnet-runt-system som också påverkar en rad olika fysiologiska processer i vår kropp. 
Du kan tänka på din cirkadiska rytm som ett kontrollrum av högsta rang som avgör ur många aspekter vad ska ska ske och inte, däribland din matsmältning, aptit, blodtryck, immunitet, din kroppstemperatur, mentala vakenhet och din frisättning av olika hormoner. I övrigt bidrar det också till att reglera dina sömncykler. Tyvärr är dock din hypotalamus och cirkadiska rytm starkt påverkad av yttre faktorer, vilket betyder att det som händer runtomkring oss också kan påverka den och sedermera vår sömn. Ljus är ett utmärkt exempel på en yttre faktor som påverkar vår hypotalamus och cirkadiska rytm eftersom det filtreras genom våra ögon och signalerar till hypotalamus att det är dags att vakna. Hypotalamus skickar sedan vidare dessa ”väckningssignaler” för att sätta igång andra organ, körtlar och fysiologiska system i kroppen och berättar också för kroppen att producera mer av våra vakenhetshormoner och andra neurotransmittorer som påverkar vår biologiska klocka.
Men eftersom människan idag spenderar mer och mer tid inomhus och den naturliga dosen dagsljus blir mindre betyder det att vår hypotalamus int längre går i takt med en naturlig rytm. Istället utsätts vi för konstgjord belysning, dataskärmar, tv-apparater och telefoner som alla skickar ljussignaler till vår hjärna – och detta långt efter att solen gått ner. Vad detta betyder är att vi får för mycket ljus på natten och inte tillräckligt under dagen. Detta stör vår hypotalamus, cirkadiska rytm och alltså vår serotoninproduktion vilket resulterar i att våra sömncykler lättare störs och vi får sömnproblem.
Man har också kunnat påvisa att tarmfloran följer sin egen cirkadiska rytm och att dygsncyklerna i vår tarmflora verkar parallellt med vår kropps egna cirkadiska rytm. Till exempel finns det ett skiftbyte i våra tarmbakterier när mörkret faller. Detta tyder på att de båda kan interagera och således också störa vår sömn. 

Tarmarna och hjärnans samband

Vagusnerven är människans längsta kranialnerv och den nerv som förbinder vår hjärna med tarmen. Hela 90 % av fibrerna i denna nerv överför information från din mage och tarm till din hjärna. Vidare utgår vagusnerven ifrån den förlängda märgen i hjärnstammen och består av cirka 80 000 nervtrådar vars aktivitet till 80% består av att samla in data om vad som pågår i kroppen och 20% av aktiviteten går åt till at styra processer i kroppen. Den styr bland annat svalget, stämbandsmusklerna och skickar vidare impulser från lungorna, hjärtat, levern och mag- och tarmkanalen. Också detta talar sitt tydliga språk när man talar om tarmarnas korrelation med din hjärnfunktion.
Vidare har man kunnat konstatera att otaligt många bakterier i tarmfloran också kommunicerar direkt med ditt nervsystem. Faltum är att det är i en så stor utsträckning att en viss mikroflora också kan påverka din serotoninproduktion. Detta betyder alltså att din tarmflora kan minska din serotoninnivå och i sin tur störa din sömn. Omvänt så har det visat sig att sömnstörningar också påvekar din tarmflora negativt. Till exempel visade en studie att jetlag från en 10 timmars flygning var tillräcklig för att orsaka en tillfällig obalans i tarmen. Något som korrigerades så snart testpersonerna sovit normalt igen. Alltså är små mängder sömn med dålig kvalitet tillräckligt för att påverka oss negativt och eftersom den ena påverkar den andra är det lätt att det blir ett självförstörande mönster med dålig sömn och dålig tarmflora. 

Forskning om tarmflorans påverkan på sömn:

Stress och humör: Det finns bevis för att vår tarmflora kan påverka våra känslor och vårt humör. Också stress, depression och ångest är tätt kopplat till detta och gör det i sig svårare att somna. Brist på sömn påverkar i sin tur våra goda tarmbakterier.

Hormoner: Tarmbakterierna är involverade i att producera viktiga hormoner och neurotransmottorer, såsom serotonin, GABA och dopamin. Alla spelar en viktig roll för vårt humör och vår förmåga att kunna sova. 

Smärta: Ohälsosamma tarmbakterier kan öka din känslighet mot smärta och detta påverkar din sömn av uppenbara skäl. För vem kan sova gott om man har ont? Stressen av detta kommer också i sig att förvärra din uppfattning av själva smärtan. 


Denna blogg drivs av Learning to Sleep som hjälper människor med sömnproblem genom kliniskt beprövade behandlingsprogram via webb- och mobillösningar. Vår behandling bygger på den senaste forskningen och vi är idag ett av Sveriges ledande digitala hälsoföretag.
Har du sömnproblem? Boka tid idag för medicinisk bedömning