MENY STÄNG
Hur skärmtiden påverkar barns sömn.

Så påverkar skärmtiden ditt barns sömn 

Är du en av dem som låter ditt barn underhållas med en smartphone eller surfplatta om kvällen? Eller kanske tänker du inte nämnvärt på var din tonårings mobiltelefon blir av vid läggdags?
Modern teknik och den teknikrevolution vi idag upplever är fantastisk och en stor del av våra liv som, i mångt och mycket, hjälper, utbildar och stimulerar våra barn. Men samma teknikrevolution sägs också vara anledningen till att sömnproblemen bland barn och ungdomar ökar. Att allt fler uppsöker läkare för sömnproblem och att skolor larmar om brist på uppmärksamhet och trötta elever. Men hur ser egentligen kopplingen mellan deras teknikanvändande och sömnproblemen ut?

Sömnens betydelse

Det sägs att ett barns tre första år är helt avgörande för deras framtida utveckling. Hjärnan utvecklas i en snabb hastighet och i detta skede spelar sömnen en avgörande roll. För utöver vår hjärnans utveckling styr sömnen vårt minne, immunsystem, koncentration, humör och mycket mer. Sedan år 2009 har användandet av smartphones och surfplattor ökat lavinartat och för många är det idag en oumbärlig del av vardagen. Barn är uppkopplade från tidig ålder, lär sig swipe:a på enheterna innan de lär sig prata och många tonåringar spenderar större delen av sin vakna tid med dem. Många föräldrar inkomponerar även digitala medier vid läggdags och bland ungdomar är det inte ovanligt att chatta, spela spel eller titta sociala medier innan det är dags att sova och långt in på natten.

Många forskare menar nu att teknikanvändandet bland våra barn, och särskilt tonåringar, har skapat en epidemi av sömnstörningar. Dessa kan, i sin tur, bidra till olika slags hälsoproblem så som fetma, depression, ångest, hyperaktivitet, ökad aptit, humörsvängningar, sämre reaktionsförmåga och försämrat minne. En studie som utfördes av en barnläkare från Harvard Medical School under år 2017 visade också att barn som inte får tillräckligt med sömn i åldrarna 3-7 år är benägna att få mer problem med uppmärksamhet, känslomässig kontroll och jämlikhet senare i barndomen. Sömnbrist har alltså en direkt inverkan på vår förmåga att lära. Koncentrationen påverkas djupt och barn som lider av sömnbrist kommer därför att få det svårare att ta in och bearbeta information samt lösa problem. Forskning visar även att om ett barn bara förlorar en timmes sömn per natt, över en längre period, så sker det en återgång i utvecklingen av våra kognitiva förmågor.

Barn och ungdomars sömnbehov

Enligt ett sjukhus i Boston där man är specialiserad på att studera barns sömn uppskattas sömnbehovet i olika åldrar såhär;

1 år: 14 timmar

2 år: 13 timmar

3 år: 12 timmar

4 år: 11,5 timmar

5-6 år: 11 timmar

7 år: 10,5 timmar

8-10: år 10 timmar

11 år: 9,5 timmar

12-15 år: 9 timmar

16 år: 8,5 timmar

17-18 år: 8 timmar

Forskning och studier

Nya studier visar att eftersom barn och ungdomars hjärna, ögon och sömnmönster fortfarande utvecklas är dem särskilt sårbara för de sömnstörande effekter som de kan få av sin skärmtid. Docenten Monique LeBourgeois, vid University of Colorado Boulder, konstaterade i en studie att barn och ungdomar som spenderar mycket tid framför en skärm löper större risk att drabbas av sömnproblem. I studien där man undersökte barn och ungdomar i åldern 5-17 år från hela världen kunde man i 90% konstatera att mer skärmtid var förknippat med senare sänggående, mindre sömn och sämre sömnkvalitet. Här spelar såväl biologi som neurologi och miljöfaktorer in.


TIDPUNKT – Användningen av elektronik innan läggdags kan leda till att barnets sovtid minskar eftersom de statistiskt sett lägger sig senare.

INNEHÅLL – Att engagera hjärnan med spännande eller provocerande intryck före läggdags kan utlösa känslomässiga och hormonella svar i kroppen, så som adrenalin. Detta kan sedan göra att barnet känner sig uppe i varv och har svårt att somna.

LJUS – Ljus från elektroniska enheter kan störa kroppens naturliga cirkadiska rytm, öka hormonet kortisol och därmed vakenheten och således undertrycka frisättningen av hormonet melatonin, vilket är viktigt för att reglera vår sömncykel.


Vid den ålder som studien berörde är ögonen inte fullt utvecklade och därför är barn mer känsliga för ljusets inverkan än vad en vuxen är. Man vet också att pupillerna hos yngre är större och mer transparenta och därför är deras känslighet också högre. En känslighet som sedermera enklare rubbar vår naturliga cirkadiska rytm, den inre klockan och individuella dygnsrytmen. Denna rytm reglerar kroppens förmåga att somna och vakna men exponeringen av artificiellt och blått ljus från elektroniska enheter förvirrar. Ljus är nämligen helt avgörande för vår hjärna och styr kanske mer än vad man kan tro. När då ljuset från skärmen träffar barnets näthinna i ögat under kvällen så signalerar det i sin tur till det cirkadiska systemet att trycka undan sömnhormonet melatonin och istället ökar vakenhetshormonet kortisol. Det säger, helt enkelt, till kroppen att ställa in sig på vakenhet, dämpa trötthet och den naturliga dygnsrytmen tappar alltså greppet om barnet. Denna slutsats har man kunnat göra efter en studie där vuxna och barn i skolåldern utsattes för samma mängd och intensitet av ljus men där barnens melatonin-nivå sjönk dubbelt så mycket som hos de vuxna. Man ska också vara medveten om att hormonnivåerna i kroppen kan förändras när ett barn genomgår puberteten och de interna signalerna om när man ska vara vaken kan alltså vara svagare i tonåren. Denna svaghet av melatonin och kortisol innebär att tonåringar är mer mottagliga för yttre signaler som ljus och ljud vilket sedan håller dem vakna.

Vad kan jag som förälder göra?

Låt oss inte glömma att teknik, trots allt, är viktigt och ett avgörande element i våra vardagliga liv, det handlar bara om att vi måste hitta en balans för att det ska gagna vår hälsa. Forskning visar att små justeringar i vårt vardagliga liv kan göra stor skillnad och få betydande konsekvenser för ditt barns funktion under dagtid. Här kommer några tips som kan hjälpa dig på vägen;

Ta bort distraktionsmomenten: En bra tumregel för att försöka skapa en bättre sovrutin kan vara att inte använda teknik en timme innan läggdags. Låt istället ditt barn lägga tiden på att, till exempel, läsa en bok, skriva eller någon annan lågkognitiv aktivitet som kommer gynna deras trötthet. Tänk på att denna tumregel borde gälla alla i familjen för att det ska fungera bäst.

Utomhusaktivitet: Försök att få ditt barn att lägga ner skärmen och vistas utomhus något under dagen. Kanske en promenad, lite träning eller annan aktivitet. Det naturliga ljuset gör nämligen mirakel för vår naturliga sömncykel.

Skapa rutiner: Försök att vidhålla en stående tid för läggdags. Försök även att hålla helgerna reglerade för bästa resultat.

Mat och dryck: Tänk på vad ditt barn stoppar i sig och i särklass om kvällen. Studier visar att vi tenderar att äta mer och obetänksamt när vi spenderar tid framför skärmar. Det kan till exempel vara lätt att det slinker ner mycket socker eller koffein vilket alltså inte främjar vår sömn.

Tänk på sovrumsmiljön: Gör det ombonat och inbjudande, tänk på färger, textilier och ljus. Allt detta kan påverka och förbättra din sömn. Läs mer om detta HÄR.


Denna blogg drivs av Learning to Sleep som hjälper människor med sömnproblem genom kliniskt beprövade behandlingsprogram via webb- och mobillösningar. Vår behandling bygger på den senaste forskningen och vi är idag ett av Sveriges ledande digitala hälsoföretag.
Har du sömnproblem? Boka tid idag för medicinisk bedömning