Coronapandemins potentiella effekter på psykisk ohälsa

En orolig vardag med ständigt föränderliga direktiv och social isolering är det nya. Men hur ser coronapandemins potentiella effekter på psykisk ohälsa ut?


Oro, rädsla och stress är normala reaktioner när vi upplever ett hot och när vi ibland står inför osäkerhet eller det okända. Att många därför känner detta under coronapandemin, är enligt WHO, helt normalt. Men redan i början av våren förutspådde en del experter att den psykiska ohälsan skulle kunna komma att öka på grund av pandemin (covid-19). Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) har sedan coronapandemins utbrott publicerat en serie rapporter om potentiella effekter på folkhälsan. Bland annat en som tittar på potentiella effekter på psykisk hälsa och ohälsa, såväl kort- som långsiktigt. 

Oro och stress

Utbrottet av coronapandemin väcker naturligt tankar av oro och stress. Förändringar i vårt samhälle kan hos många skapa oro och frustration. Känslor som, till exempel, gärna förstärks av att vi inte veta hur situationer kommer att utvecklas. Vi kan känna oss oroliga och rädda för att bli smittade av viruset eller att någon av våra närstående ska smittas. Osäkerhet och frågor kring hur länge våra liv kommer vara begränsade eller hur det kommer att påverka oss. Hur ska dagarna se ut och vilka råd bör man följa och inte. Många frågor som kan öka oron och ett faktum som kan bli övermäktigt, i särklass för dem som redan lider av psykisk ohälsa. Livet och vardagen har vänts upp och ner och brist på rutiner bidrar ofta till ökad känsla av stress och oro.


psykisk ohälsa

Social distansering

Social isolering är hälsofarligt och jämförbart med att ha dåliga levnadsvanor. Ensamheten innebär en ökad risk för att utveckla hjärt- kärlsjukdomar, stroke och demens. Risken ökar också för psykiska problem. I studier från år 2003 i Kina och Kanada under SARS-epidemin kunde man konstatera 25–30 % psykiatriska diagnoser hos personer som under en längre tid varit isolerade. Vanligast var PTSD och depression. När vi minskar fysisk kontakt med andra kan det nämligen leda till att vi känner oss ensamma, nedstämda eller oroliga.

Ekonomi

Man förväntar att det blir långsiktiga och negativa ekonomiska och arbetsrelaterade konsekvenser av coronapandemin. Ett faktum som också det påverkar vår psykiska hälsa. I efterdyningarna av finanskrisen år 2007–2009 visade, till exempel, ett flertal studier en försämrad psykisk hälsa i befolkningen. 

Risken för ångest och depression ökar också framför allt bland personer med minskad inkomst och arbetslöshet. En risk som sannolikt främst gäller redan utsatta grupper i samhället med mer osäkra arbetsförhållanden, såsom personer med invandrarbakgrund, kort utbildning eller tidigare psykisk ohälsa.


psykisk ohälsa

Vårdpersonal och patienter

Den vårdpersonal och personer som intensivvårdas för coronaviruset covid-19 löper stor risk för nedsatt psykisk hälsa. Vårdpersonal är, som bekant, en grupp som är extra hårt belastade under pandemin. Under studier vid SARS-epidemin kunde man se att vårdpersonal var rädda för smitta och att smitta kollegor eller familj. Också de ständigt föränderliga direktiven kring säkerhet och arbetssätt skapade stor osäkerhet.

Både patienter som vårdats inom intensivvård och vårdpersonal riskerar långsiktiga psykiska besvär efter den enorma stress och påfrestning som pandemin innebär. I en studie av patienter som vårdats för akut respiratorisk svikt, vilket är vad covid-19 i svåra fall ger upphov till, uppfyllde 43 % av patienterna PTSD vid utskrivning. Vid en långtidsuppföljning hade 24 % av gruppen fortfarande PTSD.

Barn är utsatta

Också för barn finns en risk för ökade ångest- och depressionssymtom. I särklass bland de där de ekonomiska och arbetsrelaterade konsekvenserna slår som hårdast. CES varande också om ökad risk för våld mot barn i hemmet, vilket innebär både en akut och allvarlig risk för barnet och en ökad risk för framtida psykiska besvär.


psykisk ohälsa

Sömn under coronapandemin

Att ha svårt att sova är vanligt och något de flesta människor upplever någon gång i livet. Det finns flera orsaker till att man får sömnproblem men oro och stress är den vanligaste orsaken till sömnproblem. Och att känna oro och stress just nu är det många som gör. Tankar på att coronaciruset allvarligt ska drabba en själv, eller någon man känner, kan väcka oro och stress för många. Likaså skapar konsekvenserna utav Covid-19 ekonomisk stress och oro. En kombination som riskerar att påverka din sömn och du kan få svårt att sova. Men sömnen är essentiell för vårt välmående och motståndskraft och kanske extra viktig att värna om just nu. Här kan du ta del av tips som hjälper dig att sova bättre under pandemin. 

Läsa mer

Hos såväl WHO som Folkhälsomyndigheten kan man ta del av en rad olika råd och guider för att bättre hantera psykiska påfrestningar och för att undvika psykisk ohälsa. 


Learning to Sleep Sömnbehandling

Testa din sömn

Gör vårt kostnadsfria och snabba sömntest idag om du är orolig över din sömn


Relaterade blogginlägg:

Vikten av sömn under en pandemi

Har du svårt att sova under coronakrisen?

Sömn och ångest hör ihop

Denna blogg drivs av Learning to Sleep som hjälper människor med sömnproblem genom kliniskt beprövade behandlingsprogram via webb- och mobillösningar. Vår behandling bygger på den senaste forskningen och vi är idag ett av Sveriges ledande digitala hälsoföretag.   Har du sömnproblem? Boka tid idag för medicinisk bedömning