Ny studie: Så påverkar temperaturen våra drömmar

Ny studie: Så påverkar temperaturen våra drömmar

En ny studie utförd på hjärnan hos genmodifierade möss har gett forskare en bättre uppfattning om varför våra drömmar sannolikt pausas när temperaturer förändras.


Det är forskare i neurovetenskap vid Universität Bern i Schweiz som tittade närmare på korrelationen mellan drömmar och temperaturer. Genom att förändra en receptorgen hos labbmöss kunde de se hur temperaturförändringar påverkade mössens sömnstatus och drömmar.
Receptor är inom cellbiologin en del av cellen som har som funktion att fånga upp och vidarebefordra signaler i, till exempel, en nervcells omgivning. Mängden receptorer av en viss typ som man har är delvis ärftligt men påverkas också av yttre omständigheter. För att kunna forska i ämnen som dessa använder man ofta genmodifierade möss. Mössen möjliggör att man kan förstå hur en viss gen fungerar eller hur en viss sjukdom uppstår hos oss människor. Och man kan också stänga av en viss gen. Detta brukar kallas knock-out eller loss-of-function och då studerar man vad som händer när den normala funktionen försvinner, vilket var vad man gjorde i denna studie. För när man förändrade genen kring temperaturförändringar kunde man se att hjärnan hos mössen prioriterade just temperaturkontroll före deras drömmar.

Sömnstadier, drömmar och temperaturer

Det är när vi gått från vakenhet till sömn och kroppen börjat slappna av, när hjärnans aktivitet minskat och återhämtningen startat som drömmarna kan ta vid. När sedan djupsömnen fortsätter hamnar kroppen i sin djupaste medvetandenivå och hjärnans återhämtning är i full gång. Kroppstemperaturen, hjärtfrekvensen, blodtrycket och andningsfrekvensen sjunker ytterligare och djupsömnen fortsätter. I detta stadie är du som mest svårväckt. Därefter kommer REM-sömnen (Rapid Eye Movement) och det är i detta stadig som dagens händelser bearbetas och lagras i ditt minne. Det är även nu du drömmer som mest och stadiet infaller nära det att du vaknar. Men att iaktta någon som sover är fascinerade och hade du själv kunnat titta på det som sker inuti dig medan du sover hade du nog snart insett vilket träningspass det faktiskt är. När vi nått REM-sömn stänger hjärnan av våra viljestyrda muskler men din andning kan fortfarande öka, dina ögon rulla runt alltmedan dem bearbetar dagens intryck och ansikten och dina armar och ben kan också rycka till alltmedan du drömmer.

Forskningen tycks ha en rätt tydlig bild av vad som sker när vi drömmer men varför vi gör det är desto otydligare. Många forskare och experter tror dock samstämt att drömmar hjälper människor att bearbeta alla intryck som våra olika sinnen tagit emot under dagen. Och själva drömmandet fyller en viktig funktion. Det är under nattens första drömperioder som vår hjärna lagrar viktig information, det vi har lärt oss under dagen och kan ha nytta av. Alltså det som kallas långtidsminnet. Samtidigt sorterar hjärnan bort det som är oväsentligt.
Men för att vi överhuvudtaget ska kunna drömma så gäller det såklart att vi också kan somna. Och för att vi ska kunna somna måste vår kroppstemperatur sjunka. Och just kopplingen mellan temperatur och sömn är väletablerad i vetenskapliga studier. När människan, som är varmblodig, går från vakenhet till dröm undertrycks temperaturregleringen. När REM-sömnen infaller är inte svett och flämtning lika effektiv för att bibehålla vår kärntemperatur längre. Och detta, förlusten av termoregleringen under REM-sömn är en av sömnens mest egendomliga företeelser. I särklass eftersom vi har finjusterade mekanismer som styr vår kroppstemperatur under vakenhet eller i icke-REM-sömn, menar neuroforskaren Markus Schmidt från Universität Bern och Neurologiska institutionen vid Berns Universitetssjukhus.

Mer om vår termoreglering

Termoreglering är en funktion i levande varelsers homeostas, där fysiologiska processer i kroppen anpassar kroppen till temperaturen i förhållande till omgivningen. Vissa djurarter anpassar kroppstemperaturen efter omgivningen (växelvarma), medan andra, däribland däggdjuren, med olika mekanismer försöker bibehålla samma kroppstemperatur oavsett omgivningens temperatur. Vinterdvala är en sorts termoreglering. Till termoregleringen räknas också inlärda beteenden som syftar till att balansera kroppstemperaturen gentemot omgivningen.

Så gick studien till

Eftersom hjärnan, av någon anledning, inte både kan drömma och termoreglera, så spekulerade man i studien kring antagandet att vår hjärna gör ett val – Antingen bearbeta dagens händelser eller att den lägger sitt fokus på att bibehålla en lagom kroppstemperatur. Och för att bepröva antagandet satte man det på prov i denna studie. Schmidt och hans team fokuserade därför på hypotalamus djupt inuti hjärnorna hos labbmössen. Hypotalamus är en region i hjärnan, belägen under talamus på undersidan av mellanhjärnan, som sköter kontrollmekanismer för bland annat blodtryck, ämnesomsättning, kroppstemperatur och sömn. En del av hjärnan som alltså spelar en stor roll i både termoreglering och generering av icke-REM-sömn.

MCH-receptorer och optogenetik

Tidigare forskning visar att melaninkoncentrerande hormon-neuroner (MCH) är involverade i drömstadiet. Därav experimenterade forskarna i denna studie med generna för MCH-receptorer genom att antingen slå ut dem eller kraftigt aktivera dem genom en process som kallas optogenetik. Optogenetik är en biologisk teknik som går ut på att använda ljus för att styra celler i levande vävnad och då vanligtvis nervceller som har modifierats genetiskt för att uttrycka ljuskänsliga jonkanaler. Detta är en neuromodulationsmetod som används inom neurovetenskap och använder en kombination av tekniker från optik och genetik för att styra och övervaka verksamheten i enskilda nervceller i levande vävnad, i rörliga djur samt att exakt mäta effekterna av dessa manipulationer i realtid. Genom att placera normala, äldre labbmöss i en temperaturstyrd miljö fann därav teamet att REM-sömn ökar i varaktighet då temperaturen höjs till en behagligt varm nivå. I jämförelse med detta visade inte möss utan fungerande MCH-receptorer någon förändring i REM-sömn när den värmdes utan det var som om deras hypotalamus var ovetandes om utetemperaturen. Genom att koppla MCH-systemet till och från med hjälp av målinriktat ljus indikerade vidare att melaninkoncentrerande hormonneuroner är nyckeln till hjärnans hantering av REM-sömn med avseende på temperaturen. Det visar att mängden och tidpunkten för REM-sömn finjusteras med vår omedelbara miljö när vi inte behöver termoreglering och det bekräftar också hur drömsömn och förlusten av termoreglering är tätt integrerade, menar Schmidt.

Slutsats

Man kan alltså säga att den finjustering som sker av kroppstemperaturen hos oss och likaså driften av våra stora hjärnor är två av de mest energiintensiva aktiviteterna som kan ske för ett däggdjur. Att dessa två viktiga uppgifter därav kan komma i konflikt med varandra vid någon tidpunkt är kanske inte så svårt att förstå, trots allt. Och eftersom vi inte kan flytta oss – när vi väl sover – så är kroppen så pass smart att den håller kärnan vid en bra temperatur. Och om omständigheterna inte kräver den ansträngningen tycks hjärnan utvecklats för att då istället använda den värdefulla energin till något annat. Denna studie tyder alltså på att själva REM-sömnens funktion är att aktivera viktiga hjärnfunktioner, speciellt då vi inte behöver använda vår energi på termoreglering. Något som optimerar användningen av energiresurser överlag, menar Schmidt.


Relaterade blogginlägg:

Dina sömnstadier och vikten av djupsömn

Vad är sömnparalys och vem drabbas av det?

Vad vet du om din biologiska klocka?


Denna blogg drivs av Learning to Sleep som hjälper människor med sömnproblem genom kliniskt beprövade behandlingsprogram via webb- och mobillösningar. Vår behandling bygger på den senaste forskningen och vi är idag ett av Sveriges ledande digitala hälsoföretag.   Har du sömnproblem? Boka tid idag för medicinisk bedömning