MENY STÄNG
Hur stress påverkar dig och din sömn, blogginlägg från Learning to Sleep

En guide i hur stress påverkar dig och din sömn

Upplever du att tiden inte riktigt räcker till och höjer du ditt tempo för att hinna med alla måsten i ditt liv? Har du svårt att varva ner eller att somna? Väljer du bort fritidsaktiviteter, nöjen och sociala relationer på grund av tidsbrist för att du saknar energi? Glömmer du saker och känner dig mindre glad än vanligt?
Detta kan tillsammans med en rad andra symptom vara tecken på att din kropps stressystem är aktiverat och det är dags för dig att göra förändringar för att undvika allvarliga konsekvenser.

SYMPTOM PÅ STRESS:
  • Trötthet och sömnproblem
  • Svårt att koncentrera sig
  • Försämring av minnesfunktionerna
  • Minskad prestationsförmåga och kreativitet
  • Lättirritation
  • Undvikande av sociala situationer
  • Depression, ångest och uppgivenhet
VAD HÄNDER I KROPPEN VID STRESS?

”Jag känner mig stressad” säger många men stress är egentligen inte en känsla utan en fysisk reaktion i kroppen vi upplever när vi känner oss hotade. Närmare bestämt är det en fysiologisk obalans som aktiverar en rad processer i vår kropp när vi känner oss stressade och som gör oss redo för det som hotar oss. Själva reaktionen kommer antigen från externa hot från vår omgivning eller interna hot baserade på vad vi tänker eller känner.
Vid långvarig stress finns det många olika reaktioner som aktiveras och en av dem är den som kallas fight-or-flight responsen. Som namnet antyder hjälper den oss att antingen fly från det som skrämmer oss eller att gå upp till kamp mot det. En annan reaktion är att vi ”spelar döda”. Den uppstår när vi känner oss uppgivna inför vår tillvaro och innebär att kroppen släcker ner helt och vi blir apatiska utan ork att ta tag i någonting i vår omgivning.

Våra fysiska stresspåslag regleras av kroppens autonoma nervsystem, vilket är samma system som styr andningen, hjärtslagen, blodtrycket och matsmältningen. Vi kan dock inte medvetet påverka detta system eftersom det ligger utanför vår viljas kontroll och styrs av nerver i de inre organen. Nervsystemet är uppdelat i det sympatiska och det parasympatiska nervsystemet.
Vid ett stresspåslag aktiveras det sympatiska nervsystemet och olika hormon, bland annat adrenalin pumpas ut i kroppen. Pulsen höjs genom att hjärtat slår snabbare och leder ut mer syre till musklerna så att vi snabbt ska kunna springa ifrån situationen som hotar oss eller kämpa oss ur den. Samtidigt stannar andra reaktioner i kroppen av. Magen slutar bearbeta maten och salivproduktionen avtar vilket gör att man kan bli torr i munnen eller känna av orolig mage, så kallad stressmage. Det parasympatiska nervsystemet aktiveras vid vila och lugn och hjälper även till att reglera och dämpa effekterna av sympatiska nervsystemet för kroppens återuppbyggnads skull.
En stressreaktion, så som ett adrenalinpåslag, behöver inte nödvändigtvis vara något negativt däremot kan hjärnan inte skilja på vilken typ av hot vi upplever utan den reagerar likadant oavsett. Detta gör att stressande tankar så som ”Tänk om jag blir av med jobbet” eller ”Jag kommer göra bort mig på presentationen” aktiverar stress-systemet på samma vis som om vi skulle utsättas för ett rånförsök.


VAR KOMMER MIN STRESS IFRÅN OCH VAD BLIR KONSEKVENSERNA AV DEN? 

Man kan betrakta stress som en resurs-obalans vilket innebär att vi inte känner att vi har de resurser som krävs för att hantera en viss situation. Den här obalansen kan egentligen upplevas i vilket sammanhang som helst men är ofta förknippad med jobb, familjeliv och sociala relationer. Man kan säga att den stress vi upplever, i många fall, är skapad utav våra egna rädslor som ofta handlar om att inte räcka till, inte klara av och att inte våga säga nej. Vi tenderar nämligen att sätta väldigt höga krav på oss själva, både när det kommer till arbetsliv och privatliv, och detta kanske du själv känner igen?
Kroppen och hjärnan är hos de flesta personer utrustade för att klara av kortare perioder utav stress. Men om man under en längre period är utsatt för ett stresspåslag har kroppen svårt att återhämta sig och den blir då negativ och skadlig för oss.
Vid långvarig eller kronisk stress utsätts nämligen vår hjärna för en ständig utsöndring utav hormonen kortisol och adrenalin. Dessa påverkar vår hjärna och de kognitiva funktionerna, som till exempel minnet, negativt och kan även leda till att vi känner oss deprimerade. Under en lång period utav stress utsöndrar även kroppen hormonet noradrenalin vilket kan leda till förhöjt blodtryck, spända muskler och skador på hjärtat. Vi åldras i förtid utav stress och vår tankeförmåga försämras, vår energi minskar och vi blir mindre klartänkta och effektiva. Långvarig stress kan också leda till att vi inte har några energiresurser kvar att hantera oväntade situationer som till exempel arbetslöshet, sjukdom eller dödsfall.

STRESS- OCH SÖMNPROBLEM HÄNGER OFTA IHOP

Alla kan nog uppskatta en god natts sömn och de flesta känner nog till att sömnen faktiskt är viktig för oss. Därför är det extra lustigt att just sömnen, i perioder av stress, tenderar att prioriteras bort eller hamna i skymundan. Vad få människor dock inser är att en dålig natts sömn och stress ofta hänger ihop och att god sömn minskar stressen i ditt liv. Sömn fungerar, med andra ord, som en motpol till din stress.
Tyvärr är sömnproblem ett väldigt vanligt förekommande idag och kanske tar man sina problem med en klackspark, tror att det beror på något helt annat, skjuter upp det eller rentav negligerar kroppens signaler – för man inte har tid att ta tag i det. Men vår sömn utgör en livsviktig mekanism för oss eftersom det är då som vår återhämtning sker och som våra celler i kroppen och hjärnan repareras och återuppbyggs. Vi behöver den, kort sagt, för att fungera optimalt.
Den dåliga sömnen förstärker stressens effekter på dig. Utan sömn, i perioder av stress, leder ofta till en negativ spiral och du kommer inte kunna hantera de stressiga situationerna lika bra.
Om vi är stressade kan vi också drabbas av rubbningar av stresshormonet kortisol vilket påverkar din sömn. Kortisolnivåerna är normalt som lägst under natten men balansen kan rubbas när vi utsätts för stress. Det innebär att kortisolnivåerna kan vara fortsatt höga även under natten och kroppen kan således inte gå ner i varv och återhämta sig. Kroppen vill varva ner för att få en god natts sömn men är din stressnivå hög vid läggdags sätter det käppar i hjulet för dig. När du väl somnar kan den till exempel störa din djupsömn och även kvalitet på sömnen. När du vaknar känner du dig inte utvilad och det påverkar lätt din dag och ditt välmående. Nästa kväll ligger du där igen och stressen av att inte kunna somna jagar dig. En negativ spiral är igång och din upprepade stress hindrar en normal utveckling av din sömn.

STRESS ÄR INDIVIDUELLT

Vi är alla olika och det som en person uppfattar som stressande kan en annan person tolka på ett annat sätt. De situationer man dock kan fastställa som oftast uppfattas som mest stressframkallande är de när man upplever låg grad av kontroll kombinerat med höga krav och svårhanterliga uppgifter. Detta kan alltså betyda allt från en situation på din arbetsplats till en privat livshändelse.
Många kan bli stressade av bara tanken på att de skulle behöva stressa lite mindre för att må bra igen, speciellt då det ofta handlar om att man kanske behöver förändra sättet man lever på och de vanor man har. Att ändra och ersätta sina vanor innebär att fatta beslut som både kräver tid och tålamod. Det är dock viktigt att fundera på just din egen situation och vad i den som gärna triggar igång dina stressreaktioner. Finns det något du kommit på att du vill sluta med eller börja med för att må bättre? Är det för mycket eller för lite av något i ditt liv?
Om du kan identifiera det som stressar dig och skapa kontroll över det har du större möjlighet att påverka och förändra det och därmed förbättra din hälsa. Prova att förändra en eller två saker till att börja med. Tänk på att sätta upp rimliga mål som känns möjliga att nå.
Ett tips på ett bra sätt att komma ner i varv är att göra en andningsövning. Genom långsam djupandning sänks din puls och blodtryck eftersom syretillförsel till lungorna ökar. Detta påverkar i sin tur din kropps antistress-system, det vill säga ditt parasympatiska system. Om du ofta oroar dig för morgondagen när du ligger i sängen om kvällen är ett annat tips att skriva ner dina tankar eller de saker du vill få gjort innan du går och lägger dig. Detta får dig att lättare släppa de oroande tankarna och slappna av.
Det hela handlar egentligen om att när vi blir medvetna om vad som stressar oss så kan vi också kontrollera stressen genom att bemöta våra tankar och välja hur vi reagerar. Stress är en signal om att något behöver korrigeras eller hanteras. Kroppen reagerar och du bör lyssna på din kropp.


Denna blogg drivs av Learning to Sleep som hjälper människor med sömnproblem genom kliniskt beprövade behandlingsprogram via webb- och mobillösningar. Vår behandling bygger på den senaste forskningen och vi är idag ett av Sveriges ledande digitala hälsoföretag.
Har du sömnproblem? Boka tid idag för medicinisk bedömning