Dygnsrytm och dina arbetstider

Borde dygnsrytmen styra våra arbetstider?

8 timmars arbetsdag – men hur ska dem fördelas? Aldrig förr har våra arbetstider varit så omdiskuterade som de är idag och Dolly Partons gamla dänga om ”working 9-5” känns kanske alltmer förlegad. För finns det verkligen one-size-thats-fits-all när det kommer till denna fråga?

I Sverige har lagstadgad veckoarbetstid varit 40 timmar sedan år 1973 men arbetsdagens längd har sedan år 1919 varit 8 timmar. I svensk folktro sades det vara viktigt att ”hålla kväll” och alltså sluta arbeta i tid på kvällen. Detta går långt tillbaka till en tid då såväl tron på övernaturliga väsen som sägner var en del av människors vardag och något man helt enkelt rättade sig efter. Idag ser det dock väldigt annorlunda ut och vi vet bland annat att vår ålder påverkar huruvida vi tenderar att vilja lägga upp våra dagar. Unga människor föredrar till exempel överlag en sen start på dagen medan äldre vill starta tidigare. Ett faktum som inte har något med vår livsstil att göra utan som endast speglar människans biologi och hur våra sömnmönster förändras i takt med vårt åldrande. Trots detta är ramarna för våra arbetstider rigida och även om dess längd inte nödvändigtvis behöver ifrågasättas är det fördelningen utav timmarna som blir alltmer intressant.

DEN CIRKADISKA TIDEN STYR VÅRT VÄLMÅENDE OCH PRESTATIONER

Idag visar forskning att sömnproblemen i samhället ökar och det kallas till och med ett folkhälsoproblem där 20 % av världens befolkning lider utav det. Och den arbetsrelaterade stressen är även på väg att bli en av det största anledningarna till sjukskrivningar. Vad orsaken till detta är är såklart många men det har osökt lett alltfler till att fundera kring hur våra arbetsdagar egentligen ser ut och arbetsgivare tvingas bli mer medvetna om vad de kan göra för sina medarbetare. Frågan har även lyfts i skolor bland barn och ungdomar eftersom man i mätningar har kunnat se att de tidiga mornarna inte alltid är det bästa för dem. För när presterar vi som allra bäst egentligen?

Svaret på denna fråga är inte enkel och långt ifrån svart eller vitt men det hela bygger på vår cirkadiska tid, vår biologiska dygnsklocka och rytm. Denna klocka är individuell vilket alltså betyder att det som fungerar för dig kanske inte fungerar för din kompis, partner eller kollega. Vissa av oss föredrar helt enkelt att vakna tidigt och är mer effektiva då medan andra fungerar bättre senare på dagen och så vidare. Precis detta var det som årets Nobelpris i medicin och fysiologi handlade om. Priset delades lika mellan Jeffrey C.Hall, Michael Rosbash och Michael W.Young för deras upptäckter av molekylära mekanismer som styr vår cirkadiska rytm. Med detta talar man om just våra inre, biologiska klockor som styr våra hormoner, kroppstemperatur, metabolism och sömn. Klart står att vi liksom djur och växter är en del av biologin och att en välfungerande dygnsrytm har betydelse för vår hälsa och vårt välmående.

Att leva i enlighet med vår cirkadiska tid har visat sig vara det allra bästa för vår hälsa och att större sjukdomsrisker uppstår när denna rubbas. Några av de störningar som man har kunnat hitta i metaboliska studier har varit i levern och tarmarna samt att det skapar sömnstörningar. Men kopplingen mellan vår psykiska hälsa och dygnsklockan är förmodligen starkast av alla och idag har man också kunnat konstatera att depression är tätt associerat med kroniska sömnproblem. Men hur viktig är sömnen då? En nationell studie från Sainsbury’s Living Well Index utförd under år 2017 kunde konstatera att bättre sömn är den enskilt största orsaken till att leva bättre – att detta till och med är viktigare än pengar för människan.

Under år 2016 utfördes en svensk studie där man påvisade att kortare arbetsdagar kan vara bra för hälsan. Studien utfördes på 580 heltidsarbetande personer från 33 olika arbetsplatser som delades in i en kontrollgrupp och en testgrupp. Testgruppen fick sedan gå ner till 75 % med fortsatt full lön och efter 18 månader visade det sig att de som arbetade mindre också sov mer på natten och med en bättre sömnkvalitet. De upplevde mindre stress, trötthet och oro vid läggdags.

“…getting a good night’s sleep is the thing that has the strongest association with how we feel, no matter where we land on the Index.”

HUR SER FRAMTIDEN UT? 

Så, att leva i enlighet med sin cirkadiska tid kommer boosta ens hälsa, humör och generella prestationer men hur lätt är det egentligen att kunna göra det?
Faktum är att det är många hinder på vägen. Vi har sociala åtaganden, vi använder teknik långt in på småtimmarna, vi är ständigt uppkopplade men främst har man kanske inte möjlighet att rå på sina arbetstider eller det faktum att många av oss idag har långa pendlingstider till och från jobbet. Det är trots allt mer vanligt än ovanligt att vi alla ges samma förutsättningar idag, att vi ska vara på jobbet under specifika tider och att vi förväntas prestera lika trots detta. Biologin har liksom inte kommit ikapp ännu och one-size-fits-all hänger ännu kvar. Men frågan är om forskning, studier och mätningar kanske successivt kommer skapa förändring? Kanske rentav kräva det. Står vi inför en framtid där det faktiskt kommer krävas en mer flexibel och individbaserad arbetstid och kommer detta leda till att vi ser förbättrat resultatet för medarbetaren men också för företaget? Ja, för när den cirkadiska tiden blir alltmer viktig och uppmärksammad kan man inte låta bli att leka med tanken. För alla vill väl må bra och prestera bra, frågan är bara hur vi bäst gör det?


Denna blogg drivs av Learning to Sleep som hjälper människor med sömnproblem genom kliniskt beprövade behandlingsprogram via webb- och mobillösningar. Vår behandling bygger på den senaste forskningen och vi är idag ett av Sveriges ledande digitala hälsoföretag.
Har du sömnproblem? Boka tid idag för medicinisk bedömning