Att skratta i sömnen - harmlöst eller farligt?

Att skratta i sömnen – harmlöst eller farligt?

Har du också legat bredvid någon som sover och som plötsligt fnissar till? Kanske är det din partner, din kompis eller ditt barn? Att skratta i sömnen är en vanlig företeelse som ofta är harmlös men i sällsynta fall kan det faktiskt vara ett tecken på ett neurologiskt problem.

Den kliniska termen för att skratta i sömnen är hypnolegy, vilket är ett relativt vanligt fenomen som oftast inte är något att oroa sig för. Sigmund Freud menade en gång att skratt under sömnen var en omedveten manifestation av primära instinkter och rädslor. Men idag avvisar experter denna teori och istället tror forskare att de flesta fall huvudsakligen har och göra med vår REM-sömn, vilket är helt ofarligt. Men i andra fall kan sömnskratt ha kopplingar till sömnstörningar och i mer sällsynta fall vara ett symptom på neurologiska problem.
För att förstå mer om skratt under sömnen så måste man börja med att förstå mer om själva sömnen och de sömnstadier vi genomgår. Man kan säga att det finns två huvudsakliga typer av sömn: REM-sömn (rapid eye movement) och non-REM-sömn och under loppet av en natt genomgår du flera omgångar med dessa cykler.

Non-REM-sömn sker i tre steg:

Steg 1: Detta är ett kort skede där du går från att vara vaken till att somna. Du andas lugnare, dina muskler börjar slappnar av och hjärnaktiviteten saktar ner.

Steg 2: I detta skede sover du lätt för att snart övergå till en djup sömn. Du blir lugnare, ditt hjärta och andning lugnare och dina muskler slappnar av ännu mer än tidigare. Din ögonrörelse under dina ögonlock avtar och hjärnaktivitet saktar ner med sporadiska perioder av elektrisk aktivitet.

Steg 3: Detta skede är nödvändigt för att du ska känna dig utvilad. Skedet är som mest aktivt under nattens första del och under detta skede når dina hjärtslag och andning den långsammaste punkten, liksom din hjärnaktivitet.

Under REM-sömnen drömmer du

Det är under REM-sömnen som du drömmer som allra mest och detta stadie inleds ungefär 1-1 1/2 halvtimme efter det att du har somnat. Som namnet antyder rör sig dina ögon väldigt snabbt fram och tillbaka under dina ögonlock i detta skede. Din hjärnaktivitet är varierade men ligger nära hur de är när du är vaken. Medan din andning är oregelbunden i detta skede och ditt hjärtslag och blodtryck liknar det du har när du är vaken så blir dina armar och ben tillfälligt förlamade, så kallat muskelatoni. Detta sker så du inte fysiskt gör eller utövar de saker som du upplever i din dröm.
Fenomenet att skratta i sömnen brukar ske just under REM-sömnen. I de flesta fall är skratt i sömnen ett naturligt svar på någonting som inträffar under en dröm. En dröm som ofta kan tyckas vara udda, bisarr eller inte alls särskilt rolig när du väl vaknar. Det finns även fall där det uppträder vid icke-REM-sömn också. Ibland kallas detta för en parasomnia, vilket en typ av sömnstörning som orsakar onormala rörelser, perceptioner eller känslor som sker under sömnen.

Är det harmlöst eller farligt?

Den vanligaste orsaken till att en människa skrattar under sin sömn är att de har en konstig dröm. Vanligtvis beskriver dessa personers sömnkamrater att de hört ett fniss eller skratt, vilket också ofta väcker själva drömmaren själv. Att skratta under sin sömn är, som sagt, vanligt men ett fenomen som också är relativt svårt att mäta – eftersom människor inte själva kan eller inte rapporterar det. En mindre studie gjord på mellanstadieelever visade att 33-44% av dem hade skrattat i sömnen minst en gång under de senaste 6 månaderna. Samma studie visade också att 73% av de universitetsstudenter de undersökte rapporterade att de var medvetna om minst ett fall av skratt under sömnen per år. I de flesta fall är detta både normalt och harmlöst men i vissa fall kan orsaker till sömnskratt dock kräva närmare uppmärksamhet. I sällsynta fall kan nämligen detta vara ett tecken på ett annat hälsotillstånd.

Diagnostisering av REM-sömns-relaterade störningar

Störningar i REM-sömnen kallas REM-sömns-relaterade beteendestörningar (RBD=REM sleep behaviour disorder). De diagnostiska kriterierna är:
 
Upprepade episoder av sömnrelaterade akustiska och/eller komplexa motoriska beteenden. 
Dessa beteenden sker under REM-sömn eller när man på basen av den kliniska bilden kan anta att de sker under REM-sömn. Beteenden kan dokumenteras med hjälp av polysomnografisk (PSG) undersökning (inklusive videoupptagning).  
Polysomnografisk undersökning REM-sömn utan atoni. 
Störningen kan inte bättre förklaras av en annan sömnstörning, psykisk störning, medicinering eller droganvändning. Det första kriteriet kan uppfyllas genom observation av återkommande episoder under en natt med PSG. Observerade ljudfenomen eller beteenden sammanfaller ofta tidsmässigt med dröminnehåll (“patienten agerar ut drömmen”). Vid uppvaknandet är individen vaken, alert, och kan prata sammanhängande.
RBD kan också diagnostiseras vid kliniskt typisk RBD tillsammans med drömrelaterat beteende även när PSG-data inte finns tillgängliga eller när befintliga PSG-uppgifter inte uppfyller fördefinierade kriterier.

Mer om RBD

Människor med RBD upplever inte den muskelatoni som vanligtvis är associerad med REM-sömnen. Detta gör att de fysiskt kan utöva saker som sker i deras drömmar, så som att röra på armar och ben. Detta kan leda till skador på personen som drömmer eller deras sömnpartner. Detta tillstånd brukar vanligtvis också förvärras med tiden.
Mindre än 1% av alla människor lider av denna sömnstörning men man har kunnat konstatera att det är vanligare bland äldre män. Det drabbar oftast män över 50 år och den genomsnittliga åldern är ca 60 år. Personer med ett neurologiskt tillstånd så som Parkinsons sjukdom eller multipel systematrofi är också upp till 50% mer benägna att utveckla RBD än dem utan sådana tillstånd. Överdriven alkoholkonsumtion eller tillstrypning av alkohol, sömnbrist och biverkningar från olika mediciner kan alla också spela en roll i utvecklingen av RBD. Den vanligaste behandlingen är antikonvulsiva läkemedel. Antikonvulsiva läkemedel anses verka genom att integrera med specifika neurotransmittorer och jonkanaler i den kedja som leder fram till smärtreceptorer. Gabapentin och Pregabalin, är exempel på kalciumblockerare. Experter rekommenderar också att om man har problem med detta så bör man försöka göra sovrummet till en säkrare miljö. Det handlar, till exempel, om att flytta bord, klockor och lampor bort från sängens sida.

När skratt i sömnen har en neurologisk anledning

I sällsynta fall kan sömnskratt ha kopplingar till neurologiska tillstånd. Som nämnts ovan är människor med tillstånd som Parkinsons sjukdom mer benägna att uppleva RBD, vilket i sin tur kan orsaka hypnogely. Andra tillstånd, såsom Hypothalamus hamartom (HH), vilket är sällsynta, tumörliknande missbildningar som uppstår vid fosterutveckling och som är närvarande vid födseln. Detta tillstånd kan sedermera utlösa gelastiska anfall, vilket är en form av skrattanfall som är en typ av epileptiska anfall. Dessa är anfall av okontrollerat skratt eller fnissande och det kan ske när som helst men uppträder ofta när personen är påväg att somna. Medelåldern för debut av detta är cirka 10 månader. Gelastiska anfall kan ske flera gånger per dag och varar ca 10-20 sekunder. Dem kan börja med en fjärilskänsla i magen, en kittlande bröstkorg eller huvudvärk. Personen som får det kan se skrämda eller rädda ut och uppvisa beteenden som läppsmackande eller mycket sväljande innan anfallet börjar.

Skratt i sömnen hos barn

En googling på ämnet och du inser snabbt att många föräldrar talar om detta på olika hemsidor och att det glädjer dem när deras barn skrattar till i sömnen. Ja, för många barn skrattar i sömnen och även om experter inte riktigt kunnat klura ut varför har man enats om att det är mycket vanligt och vanligtvis inte något att oroa sig för. Som nämnt ovan, kan skratt i sömnen, i mycket sällsynta fall vara ett tecken på ett underliggande hälsotillstånd. Så, vad ska du som förälder hålla utkik efter? Jo, mer konkret kan en anledning till oro vara om barnet har flera okontrollerade skrattanfall under dagen tillsammans med andra ovanliga beteenden, så som vi beskrev ovan. Om du är orolig eller tycker att det stämmer in på er situation så ska du alltid ta kontakt med en läkare för att få mer hjälp.


Relaterade blogginlägg:

Dina sömnstadier och vikten av djupsömn

Vad är sömnparalys och vem drabbas av det?

Vad vet du om din biologiska klocka?


Denna blogg drivs av Learning to Sleep som hjälper människor med sömnproblem genom kliniskt beprövade behandlingsprogram via webb- och mobillösningar. Vår behandling bygger på den senaste forskningen och vi är idag ett av Sveriges ledande digitala hälsoföretag.   Har du sömnproblem? Boka tid idag för medicinisk bedömning