5 sömnproblem som kan påverka sömnkvaliteten

5 sömnproblem som kan påverka sömnkvaliteten

Vad vet du om din sömnkvalitet? I dagens inlägg listar vi 5 problem som kan ske under sömnen och som du kanske inte visste att du borde ta på allvar.


Det sägs att en vuxen person behöver 7-9 timmars sömn per dygn för att kunna tillgodoräkna sig alla de fördelar sömnen har. Och trots att det är klokt att titta på den mängd sömn vi får så är sömnkvaliteten minst lika viktig – men kanske något som ibland glöms bort. En kvalitativ sömn är nämligen helt avgörande för alla områden av din fysiska och mentala hälsa. Men kanske viftar du bort symptom som kan avslöja ett underliggande problem? Eller kanske misstänker du att din nuvarande sömnsituation inte är idealisk och vill göra något åt den? Börja med att titta på dessa 5 frågor och vanliga sömnproblem.

1. Stressar din sömn dig?

Personer som har svårt att sova kan ibland bli som besatta av att just få en god natts sömn. De tänker och tänker på det att deras tankar till slut tar överhand och sätter käppar i hjulet. Mätningar har också visat att personer som lider av sömnproblem tenderar att tänka på sömn så mycket som 10 gånger mer än den genomsnittliga personen utan sömnproblem. Användningen utav diverse olika sömnspårningsenheter har också ökat snabbt och har givit människor möjligheten att hålla reda på sin sömn och följa sitt sömnmönster. Men i takt med ökningen visar studier att det finns ett växande antal människor som söker hjälp med självdiagnostiserade sömnproblem. Synonymt är att de alla jagar den perfekta sömnen men i jakten efter den har något gått fel och den nya sömnstörnning ortosomnia har fötts. Försök att omdirigera din energi från ångesten av att inte kunna sova till att försöka slappna av. Du kan också testa 20-minutersregeln som går ut på att du ska gå upp om du inte somnat eller somnat om inom 20 minuter. Bryt den onda cirkeln av oro och stress genom att göra något annat en liten stund. Försök sedan att lägga dig igen.

2. Lider du av sömnapné?

Om man lider av återkommande snarkningar och inte den vanliga sorten som kan ske då och då och som är helt normala kan det vara dags att tänka till. När vi andas passerar luften de mjuka delarna av gommen och tungan och dessa delar kan vibrera och ett ljud i form av snarkning kan då uppstå. Om det däremot handlar om andningsuppehåll, så kallat, sömnapné ska man uppsöka läkare. Detta tillstånd handlar om att luften täpps till under sömnen, man vaknar och det påvekar alltså din totala sömnupplevelse och ska inte tas lätt på. Det kan ha en tydlig inverkan på din energi för nästkommande dag och din sömnkvalitet blir också drabbad. Enligt det nationella institutet för hjärta, lung och blod i USA ökar denna sömnstörning risken för hjärtinfarkt, förmaksflimmer, astma, högt blodtryck, glaukom, cancer, diabetes, njurproblem, kognitiv dysfunktion och beteendestörningar. Det är därför viktigt att du är uppmärksam kring om du eller din partner kanske behöver hjälp med detta.

3. Pirrar eller kryper det i benen?

Willis-Ekbom Disease, WED, innebär att det känns som om det pirrar eller kryper i benen när du sitter stilla en längre tid, eller på natten när du ligger i sängen och ska sova. Sjukdomen kallades tidigare Restless Legs Syndrome, RLS, rastlösa ben. Onekligen kan detta tillstånd göra det svårt för en person att sova. Sjukdomen kan vara primär, ofta ärftlig och debuterar vanligen i 30- till 40-årsåldern. I dess andra form kallas sjukdomen sekundär och är inte ärftlig. Då debuterar den vanligen senare i livet. Bakomliggande orsaker kan vara järnbrist, njursvikt, diabetes, en reumatisk sjukdom eller annan sjukdom. Ibland är besvären en biverkning av vissa läkemedel, till exempel antidepressiva läkemedel eller läkemedel mot epilepsi. Lättare motion brukar minska besvären vid Willis-Ekboms sjukdom. Du kan till exempel prova att promenera, cykla, jogga eller gympa. En kvällspromenad innan sänggåendet hjälper många, medan intensiv fysisk träning på kvällen kan förvärra symtomen. Den som får sjukdomen bör även vara försiktigt med nikotin, alkohol och koffein, som kan förvärra besvären. Regelbundna sovtider och ett svalt sovrum kan underlätta om sjukdomen stör din sömn. Massage och avslappning kan också ge lindring, liksom värme eller kyla på fötterna och benen. Pröva till exempel att duscha fötterna med varmt eller kallt vatten, eventuellt växelvis, eller att använda en värmedyna. Om det inte hjälper kan en läkare skriva ut läkemedel som kan lindra besvären. Tala med läkare på din vårdcentral. 

4. Hur snabbt somnar du?

Tar det normalt mer än 30 minuter för dig att somna när du väl lagt dig i sängen? Experter menar att det i genomsnitt ska ta cirka 15 minuter för en person att somna när huvudet träffar kudden och de stänger ögonen för dagen. Om du därav vet att det tar längre tid för dig själv att somna kan det vara dags att fundera kring om du kanske lider av någon form av sömnproblem. Observera dock att om detta endast är något som uppstår då och då så betyder det inte nödvändigtvis eller sannolikt att du har ett sömnproblem. Men om det däremot är en vanlig företeelse i ditt liv är det klokt att söka hjälp så att du kan få hjälp att sova bättre.
Omvänt kan det faktiskt betraktas som en dålig sak om man också somnar FÖR snabbt. Vad få dock förstår är att om du somnar omedelbart när du lägger dig på kudden så kan det, i sig, också vara ett tecken på ett sömnproblem. I grund och botten kan det handla om att du på grund av till exempel sömnapné inte fått en natt med kvalitativ sömn och således gör att du är utmattad när det är läggdags. Experter menar att en tumregel att förhålla sig till är att om du somnar på mindre än fem minuter varje kväll så kan det vara en indikator på att något är fel. Också då kan det vara klokt att söka hjälp för att kunna sova bättre.

5. Går du i sömnen?

Att gå i sömnen, eller somnambulism som det egentligen heter, innebär att den sovande gör saker som man normalt gör i vaket tillstånd eller utför handlingar som man helst undviker i vaket tillstånd. Ungefär 10 procent av svenska befolkningen går i sömnen. Det är betydligt vanligare hos barn än hos vuxna. Detta tros bero på att det är vanligare att gå i sömnen under perioder av djupsömn än under så kallade drömsömnsperioder. Barn har betydligt större andel djupsömn än vad vuxna har. Det finns en viss ärftlighet för sömngång och det är vanligare i vissa släkter än andra. Orsaken till sömngång hos barn är inte känd, medan det hos vuxna kan finnas kopplingar till stress, oregelbundna sömnvanor, depression eller användning av vissa mediciner, vilket förändrar sömnstrukturen. Om sömngång är något du upplever är det ingen anledning att vara orolig, men det är definitivt något du och din läkare ska tala om. Experter menar att genom att identifiera vad som orsakar din sömngång så är sannolikheten mindre att det kommer ske igen.


Relaterade blogginlägg:

10 sömnförberedande tekniker du måste testa

Hjälp dig själv eller din partner att sluta snarka

Lider du av sömnstörningen Ortosomnia?


Denna blogg drivs av Learning to Sleep som hjälper människor med sömnproblem genom kliniskt beprövade behandlingsprogram via webb- och mobillösningar. Vår behandling bygger på den senaste forskningen och vi är idag ett av Sveriges ledande digitala hälsoföretag.   Har du sömnproblem? Boka tid idag för medicinisk bedömning